globala i ecuador

Efter många månaders förberedelser och en hel del nervositet över vad som komma skall samt om packlistan är komplett har vi äntligen landat i Ecuador och befinner oss nu i Quito. Som vanligt när jag är ute och reser anlände vi hit när det var mörkt vilket betyder att vi knappast hade någon uppfattning om hur staden såg ut när vi gick och lade oss. När hundarna på gatan utanför hotstelet tillsammans med tutande bilar hade väckt mig morgonen efter ankomst, lättade jag på persienerna för att mötas av den fabtastisk utsikt. När jag tittade ut över husen på andra siden gatan möttes min blick av full aktivitet. En man och en kvinna stod och hängde tvätt på varsina altaner och ett gäng uniformmerade elever var i full gång att skjuta upp sin skulbuss för den branta backen som vi för tillfället bor på. Ovanför husen tonade sig ett grönt och bördigt berg upp och från dess fot och en bra bit upp sträckte sig en flock av vitgråa hus. Tillsammans bildade de ett lager av mosaik. Hela Quito är en enorm mosaikplatta konstruerad av hus i vita, grå och gula färger. Allt i en ton som påminner mig om att staden tillhör ett av latinamerikas fattigaste länder. Molntäcket som börjat lätta över den högt belägna staden hade nu letat sig upp mot bergssluttningarna. Jag hade vaknat till en ljummen morgon i en stad där både höstkyla och sommarvärme kan göra sig påminnda på samma dag.
/Jennie Åström