Spraksvarigheter

Det ar sa manga tankar och upplevelser som snurrar i mitt huvud, jag blir alldeles yr. Nu har vi en vecka kvar i byn och det ar sa mycket jag skulle kunna skriva om, moten, manniskor och upplevelser som jag har varit med om.

Harom dagen nar jag satt med familjen och at middag, bestaende av en mustig gronsakssoppa kom en gammal kvinna och halsade pa. Hon hade med sig en spann med komjolk, mjolken var en gava till mig. I varan familj har vi ingen ko och det ar inte ofta det bjuds pa den drycken sa det var en lyxvara som kvinnan kom med.
Kvinnan heter Marta och vi brukar motas var och varannan morgon nar jag gar min promenad ner for kullarna for att komma till "centrum " av byn. Hon har en akerplatt ijamte vagen dar jag brukar ga. Marta brukar sta och arbeta pa akern nar jag passerar. Marta talar bara Kichwa och ingen spanska sa vi brukar inte ha nagra langre samtal utan vi halsar pa varandra med ett Hogljutt Alavado!! (Goddag)

Varan besokare blir bjuden pa soppa. Familjen och Marta sitter och pratar pa kichwa, Jag sitter och lyssnar. Sen pratar vi lite om Sverige och att min hemresa narmar sig. Plotsligt borjar Kvinnan grata, utan nagon forvarning. Hon grater och jag forstar inte varfor. Maria min vardmamma berattar han tararna kommer sig av en kansla av utanforskap. Kvinnan pratar och Maria oversatter. Den gamla kvinnan forstar inte och kan inte tala spanska, hon ar ledsen for att hennes pappa aldrig lat henne lara sig. Hon sager att hon ar ledsen for att hon inte kan tala med folk utanfor byn, kan inte tala med mestiser, folk ifran staden. Det ar svart att se pa hur tararna faller. Ofta kan de aldre mannen tala spanska men kvinnor over 55 talar sallan spanska. De har alltid fatt halla sig hemma i byn och inte fatt nagon mojlighet att utbilda sig.

Tararna torkar, vi sitter och leker lite med lilla Nataly. Ibland gar det att gora sig forstadd utan ord. Vi skrattar at bebisen. Nataly har precis borjat forsoka gora lite olika laten som kanske snart borjar likna ord. Jag undrar vilka ord hon kommer att uttala forst, kommer de att bli pa spanska eller kichwa? I varan by talar alla barn bade spanska och kichwa, skolan ar tvasprakig. Men pa manga andra hall haller kichwan helt pa att do ut. Speciellt i staderna. Det ar sorligt att tanka pa att de unga foraldrar som forstar men inte talar kichwa inte heller kopmmer kunna lara sina barn att tala, det gar fort att forlora ett sprak.

Min forhoppnig ar att Nataly ska lara sig de bada spraken, och sa har aven mamma Maria sagt att hon ska gora. Jag hoppas att man ska borja varna mer om sin bakgrund och sitt arv, vara stolt over sitt ursprung.

Marta reser sig for att ga. Det sista hon sager ar att hon kommer sakna vara morgonmoten, vara Alavadomoten. Jag kommer sakna den har byn, det ar sant, es la verdad!!!


Linnea Jonasson,Chimborazo, Sanancahuan alto

Kommentarer
Postat av: Jennie Astrom

Vilken fin text om ett viktigt ämne. Det är paradoxalt med kichwan. Viktig att bevara men skapar en egen avskild värld om den är det enda spráket.

2009-03-23 @ 04:03:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0